Vården ger mig ångest

Här sitter jag och har ångest, ögonen vattnas. Idag upphör min sjukskrivning och jag har inte fått komma till en ny läkare än. Igår fick jag en kallelse till en läkare i mitten på februari. En läkare jag inte vill gå till och en tid som jag absolut inte kan. Jag vill inte gå till någon mer AT-läkare för jag är så trött på att de bara är tre månader på samma ställe och sen blir det dags för en ny igen. Jag är så trött på att behöva börja om hela tiden, att inte få en ordentlig uppföljning utan bara förstagångsbesök hela tiden. Det hjälper inte att det står mängder i min journal, jag får samma frågor ändå. Jag förstår att varje läkare vill bilda sin egen uppfattning om patienten men för mig är det otroligt slitande. Min utveckling kan ju inte följas på ett bra sätt för hur ska en ny läkare kunna säga hur eller om jag har förändrats från förra gången?

Vad säger Försäkringskassan om jag inte har något läkarintyg som säger att jag är fortsatt sjukskriven? Jag har mailat min handläggare på FK men inte fått något svar ännu. Jag är ju beroende av att få min sjukpenning. När man hamnar i det här läget måste man återvända till sitt arbete på 100% på måndag då? För vad händer om jag inte gör det? Problemet är att jag inte klarar det så hur det ska gå till vet jag inte.

Min terapeut har sagt till mig att jag inte behöver oroa mig för enligt henne så kommer jag bli fortsatt sjukskriven. Men det faktum att jag faktiskt inte vet stressar mig och ger mig ångest. Tänk om det blir något tokigt, tänk om jag gör något fel!? Ångest.

31 jan 2014

Comments powered by Disqus