Ensamhet

Jag har haft en vecka bakom mig då jag inte orkat skriva något på bloggen. Jag har inte använt datorn i så stor utsträckning överhuvudtaget. Har inte hängt mycket alls på facebook eller andra bloggar. Har bara behövt vila min hjärna från en massa text och intryck. I helgen fick jag äntligen min ensamhet. Sonen sov över hos mina föräldrar, mannen jobbade eftermiddag. Det var så välbehövlig återhämtning för mig. Men det är nästan pinsamt att skriva här, att jag behöver ensamtid, att jag behöver vila ifrån min egen son. Jag har ju ändå valt att sätta honom till världen. Men just nu är det ju tyvärr bara så, att jag behöver få vara ifred ibland för annars kokar det över. Jag kände att det var nära förra veckan, nära att jag skulle lägga mig ner, gråta och inte orka mer överhuvudtaget. Men två eftermiddagar med ensamhet i rad gav mig ny kraft att orka några dagar till. Jag skäms över att vara så svag, så värdelöst klen, så värdelös.

2 apr 2014

Comments powered by Disqus