Igår var det så dags för tredje träffen med stresshanteringsgruppen, den här gången i form av medicinsk yoga. Eftersom jag gått två tillfällen innan på yogan (i annan grupp) kände jag ju igen alla övningar och kunde på så sätt slappna av mer. Det som var bra den här gången var att vi fick börja med att pröva olika andningsövningar. Jag trodde inte att jag andades så snabbt och ytligt men det visade sig rätt tydligt under övningarna. Tyvärr fick jag problem med stickningar och domningar, båda armarna och ena benet började domna under yogan. Fick även krampkänning i samma ben.
Annars var det en seg dag, jag hade ingen vidare ork och lust att gå på yogan. Inte heller hade jag lust att gå på fotvård på förmiddagen. Jag kom som tur var i väg på båda. Så med sköna fötter fick jag en stunds avkoppling på yogapasset. Trots en dag med sköna och avslappnande aktiviteter kunde jag inte somna när jag väl låg där i sängen. Jag var så trött att jag kände mig svimfärdig men somna det kunde jag inte. Låg och tänkte länge att jag skulle ta mig upp för att ta en sömntablett men det gick liksom inte. Jag var som fjättrad i sängen men somna det gjorde jag inte. Tillslut på småtimmarna somnade jag äntligen men det blev nog inte mycket sömn, inte denna natt heller. Den här veckan har sömnen blivit lidande, sovit dåligt nästan en hel vecka nu. Aktivitetsnivån har varit hög, högre än vad den brukar vara. Jag har även känt hela veckan att jag har haft närmre till gråt. Känt inombords att jag inte orkar med. Försöker ignorera detta för att genomföra det jag bestämt. Jag tänker att det blir så här just nu för att det är nytt, att det är en vanesak. Vi får se hur länge det håller i, hur länge jag orkar.
